Information om gymnasiearbetet

Film

Källa: Daniel Nordström, Kurspresentation

Presentation, Gymnasiearbetet

Planering

Här kan du ladda henm planeringen för gymnasiearbetet.

Moment Deadlines
Introduktion Kursuppstart, introduktionsbrev, kursinformation
Idéskiss

 

Skriftlig dokumentation av idéskiss som skickas till handledaren
Handledarträff, muntlig presentation av idéskiss. Godkännande av idéskiss, val av medbedömare till arbetet
Inledning Skriftlig dokumentation av försättsblad, inledning, syfte och frågeställningar som skickas in till handledaren.
Handledarträff, muntlig presentation och diskussion av arbetets försättsblad, inlednings syfte och frågeställningar. Loggbok.
Teori Skriftlig dokumentation av kopplingen till tidigare forskning/litteratur av begrepp, teorier, metoder och modeller.
Handledarträff, muntlig diskussion av arbetets utkast, referatteknik, samt val av källor och källkritik.
Metod Skriftlig dokumentation av val av undersökningsmetod och insamling av data som skickas till handledaren.
Skriftlig dokumentation och sammanställning av resultatet som skickas till handledaren och medbedömaren. Loggbok.
Resultat Handledarträff, muntlig presentation och diskussion av metodvalet och resultatet av undersökningen
Diskussion Skriftlig dokumentation av analysen och diskussionen av arbetet skickas in till handledaren och medbedömaren.
Slutsats Skriftlig dokumentation av arbetets slutsats skickas in till handledaren. Handledarträff och presentation av slutsatserna. Loggbok
Formalia Skriftlig dokumentation och kontroll av arbetets disposition, helhetsintryck, mottagaranpassning, formalia, språk och källkritik.
Presentation Muntlig presentation om gymnasiearbetet för kurskamrater, handledare och medbedömare. Fastställande av opponeringsschema.
Opponering Skriftlig förberedelse av opponeringar, arbetet skickas till respondenterna, handledaren och medbedömaren
Opponering på gymnasiearbetet
Komplettering Kompletteringar och inlämning av slutprodukt. Självvärdering
Betygsättning Betygssamtal

Littaratur

  • Titel: Gymnasiearbetet : högskoleförberedande program: en lathund
  • Förlag: Förlags AB Björnen
  • ISBN: 9789188528810
  • Författare: Björn Ericson

Om gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet

Ett godkänt gymnasiearbete om 100 poäng är obligatoriskt för att få ett examensbevis inom gymnasieskolan. Poängen visar på omfattningen av din arbetsinsats.

Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på att du är förberedd för högskolestudier. Gymnasiearbetets koppling till examensmålen är tänkt att förstärka helhetssynen på utbildningen. Det är hela utbildningens innehåll som sammantaget spelar roll för att du ska få gymnasieexamen.

I förberedelserna för högskolestudier ingår att du tränar ett erfarenhetsbaserat och vetenskapligt grundat arbetssätt. Det handlar till exempel om att du successivt utvecklar förmåga att planera, genomföra och utvärdera arbeten och att ge, beakta och värdera respons. Det handlar också om att du utvecklar sin problemlösningsförmåga och lär sig förhålla sig kritiskt och självständigt till källor. I högskoleförberedelsen ingår dessutom att du utvecklar sin kommunikationsförmåga, såväl skriftligt som muntligt. När det blir dags att genomföra gymnasiearbetet och visa upp dina kunskaper, ska alltså du vara redo och ha med sig de verktyg som behövs.  Källa: Skolverket

Betyg och bedömning

Som betyg på gymnasiearbetet ska läraren använda någon av beteckningarna E eller F. En elev som har nått målen för gymnasiearbetet ska få betyget E. I annat fall ska betyget F användas. För gymnasiearbetet används alltså en tvågradig betygsskala i stället för den sexgradiga som används för kurser. För att gymnasiearbetet ska bedömas som godkänt ska målen för gymnasiearbetet uppnås. Stöd för bedömning av gymnasiearbetet beskrivs för vart och ett av programmen i de programspecifika kommentarerna nedan. Bedömningskriterier för gymnasiearbetet presenteras längre ner.

Källa: Skolverket, (2012), Programspecifika kommentarer (2015-08-25)

Ansvarig medbedömare

Den ansvariga läraren utses av rektor. Gymnasiearbetet är ett självständigt arbete, men det ingår i genomförandet att du i diskussion med läraren utvecklar sitt arbete och dess resultat som en del av en vetenskapsliknande process som också förekommer inom högskolan. Medbedömaren ska ha erfarenhet av det kunskapsområde som gymnasiearbetet handlar om. Det kan vara en annan lärare, eller en representant från högskolan eller arbetslivet. Ansvarig lärare beslutar om betyget på gymnasiearbetet men innan läraren sätter betyget ska medbedömaren ha yttrat sig.

Examensmålen styr

Examensmålen ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. Mål för gymnasiearbetet ingår som en del i examensmålen för att betona att ditt gymnasiearbete ska inriktas mot programmets karaktär, detta gäller även för särskilda varianter. Det är utifrån målen för gymnasiearbetet som läraren bedömer om ditt gymnasiearbete är godkänt eller inte. Det finns alltså ingen särskild ämnesplan för gymnasiearbetet.

Källa: Skolverket, (2012), Programspecifika kommentarer (2015-08-25)

Examensmålen för Ekonomiprogrammet

Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i samhällsekonomi, företagsekonomi, entreprenörskap och juridik. Samhällsekonomi handlar om hur samhällets resurser används på bästa sätt för att tillgodose människors behov. Företagsekonomi utgår från företagens perspektiv och ska tillsammans med entreprenörskap utveckla kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Inom juridiken behandlas det svenska rättssystemet samt lagar och andra författningar som styr eller påverkar företag, organisationer och privatliv. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar. Sådana kunskaper i psykologi är viktiga vid beslut och bedömningar inom både ekonomi och juridik.

De ekonomiska sambanden i världen är komplexa och förändringar som sker inom ett område får ofta konsekvenser inom ett helt annat. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska förhållanden i samhället, om länders olika förutsättningar för handel samt om grunderna för internationella sammanslutningar och avtal. Den ska även ge kunskaper om villkor för en hållbar utveckling, såväl ur miljösynpunkt som ekonomiskt och socialt. Vid studier i ekonomi är historisk kunskap central. Därför ska utbildningen utveckla elevernas historiska kunskaper så att de förstår nutiden och kan resonera kring orsakssamband och följder av olika beslut.

Utbildningen ska vidare ge kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Den ska även belysa det juridiska och moraliska ansvar som följer av företagande. Innehåll och arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att praktiskt få pröva företagande.

Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar. Utbildningen ska utveckla såväl elevernas förmåga att resonera ur individens, företagets och samhällets perspektiv som deras förmåga att dra slutsatser och argumentera för sina ställningstaganden. För att beskriva och förklara ekonomiska och juridiska företeelser i samhället ska utbildningen ge eleverna kunskaper i att använda centrala begrepp, teorier och modeller. Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att strukturera och presentera sina resultat enligt vetenskapliga normer och anpassat till målgrupp. Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas språkliga förmåga och till att modern teknik används som ett redskap för informationssökning, presentation och kommunikation.

Källa: Skolverket, (2011), Ekonomiprogrammet, Examensmål (2015-08-25)

Mål med gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

Stöd i bedömningen av gymnaisearbetet

Som ett stöd i bedömningen av om eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området kan nedanstående punkter användas. Punkterna är uppdelade i tre underrubriker – Fakta och förståelse, Färdigheter samt Värderingsförmåga och förhållningssätt – för att markera en bred kunskapssyn.

Fakta och förståelse, I ditt gymnasiearbete visar du att du har F E
relevanta kunskaper om det valda kunskapsområdet med utgångspunkt i den avgränsade frågeställningen.
kunskaper om relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder inom det valda kunskapsområdet.
kunskaper om relevanta källor och om hur man bedömer deras relevans och trovärdighet.

 

Färdigheter I ditt gymnasiearbete visar di att du har F E
färdigheter i att avgränsa sin frågeställning,
färdigheter i att använda relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder för att hantera sin frågeställning,
färdigheter i att använda lämplig teknik och metod för att söka information och samla in och bearbeta underlag,
färdigheter i att presentera resultatet i en skriftlig rapport som uppfyller genrens grundläggande krav på språkriktighet och formell struktur,
färdigheter i att muntligt sammanfatta och presentera gymnasiearbetet på ett sätt som är anpassat till situationen och målgruppen, samt
färdigheter i att kort sammanfatta resultatet skriftligt på engelska med ett ämnesadekvat språk.

 

Värderingsförmåga och förhållningssätt I dit gymnasiearbete visar du att du har F E
förmåga att ta initiativ och ansvar för att anpassa planering och arbetssätt efter de situationer och krav som uppstår under arbetet,
förmåga att kritiskt värdera och förhålla sig självständigt till valda källor,
förmåga att belysa frågeställningen ur olika perspektiv,
förmåga att värdera och dra slutsatser om sina resultat utifrån val av metod och källor samt utifrån egna arbetsmetoder och egen arbetsinsats, samt
förmåga att ge, beakta och värdera saklig respons.

Bedömningmall för gymnasiearbetet

Gymnasiearbetets innehåll.

Gymnasiearbetet för högskoleförberedande examen ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det område som programmet utbildar för. Examensmålen för programmet styr gymnasiearbetets utformning och innehåll.

Centrala kunskapsområden i examensmålen

Gymnasiearbetet ska utgå från de centrala kunskapsområden som beskrivs i examensmålen för ekonomiprogrammet. Dessa är:

  • samhällsekonomi
  • företagsekonomi
  • entreprenörskap
  • juridik.

Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska, eftersom det är en relevant redovisningsform inom ekonomiska och juridiska högskoleområden.

Inriktningar på gymnasiearbetet

Idén till ett gymnasiearbete kan komma från eleven men det är också tänkbart att den ansvariga läraren eller arbetslaget utformar ett tema eller område för gymnasiearbetet som gäller för flera elever. Teman eller uppgifter kan även tas fram i samverkan med högskolor/universitet eller arbetsliv. Utifrån temat kan eleven formulera en idé till sitt gymnasiearbete. På högskola och universitet förekommer det att studenterna styrs i valet av ämne när de till exempel ska skriva uppsats. Det kan dessutom underlätta för skolan att organisera stödet/handledningen till eleverna om en hel grupp elever arbetar med samma tema. Källa: Skolverket, (2011), Ekonomiprogrammet, Examensmål (2015-08-25)

Exempel på teman och områden för gymnaisearbetet

Exempel på teman och områden för gymnaisearbetet

Samhällsekonomi

Företagsekonomi

Entreprenörskap

Juridik.

Exempel på gymnasiearbeten

Till höger finns också exempel på gymnasiearbeten som är fiktiva och beskriver hur ett gymnasiearbete kan genomföras. Det finns ett par exempel för varje program. Läs gärna flera exempel för olika program och inriktningar för en större variation. Några exempel beskriver elever som gjort gymnasiearbetet enskilt medan andra exempel handlar om elever som genomför arbetet i grupp. Källa: Skolverket (2014-01-17)

EK – ekonomi. Varningstexter i alkoholreklam – effektiv åtgärd eller hyckleri?

EK – entreprenörskap. Finns det en marknad för ett nytt smyckeföretag i X-stad? 

EK – juridik. Barnets ställning i vårdnadstvister.

Organisera gymnasiearbetet

Det finns ingen reglering om huruvida gymnasiearbetet ska genomföras i grupp eller enskilt. Varje individ ska dock bedömas och betygsättas individuellt. Om några individer genomför gymnasiearbetet i grupp måste läraren alltså kunna följa de individuella arbete för att skaffa sig ett bedömningsunderlag för varje enskild individ.

Planering

Planering

Gymnasiearbetet innebär att du som elev formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmets examensmål. Frågeställningen skall sedan prövas i en förstudie med avseende för genomförbarhet och syfte och avgränsningar definieras. Därefter väljer du relevanta metoder för att genomföra ditt arbete. Mallen för förstudien presenteras i bilaga 2. Din förstudie skall innehålla följande och redovisas skriftligt och muntligt för din handledare:

  • Namn
  • Gymnasiearbetets titel
  • Idebeskrivning (Bakgrund, syfte, mål och avgränsning)
  • Genomförande (Val av metod samt resursbehov)
  • SWOT-analys (arbetets interna styrkor och svagheter samt yttre hot och möjligheter)
  • Tidsplan (Tidsplan och milstolpar för arbetet)
  • Redovisning (Val av redovisningsform)

I förstudien bedömer handledaren:

  • Frågeställningens selevans och innehåll samt kopplingen till examensmålen
  • Idebeskrivningens övergripande genomförbarhet, syfte och avgränsningar
  • Arbetets omfattning och arbetsinsats i relation till arbetets SWOT-analys.

Genomförande

Genomförande

I genomförandet skall du dokumentera ditt arbete i en loggbok och säkerställa att du följer planeringen samt vid behov revidera den. Vidare skall du även vid genomförandet av gymnasiearbetet att föra en dialog genom handledningsmöten med en handledaren om utvecklingen av arbetet. I handledningsmötena säkerställs att du kan ta initiativ och ansvar för planering och genomförandet av gymnasiearbetet. I loggboken skall följande frågeställningar avhandlas:

  • Tre viktigaste händelserna sedan förra loggboken
  • Vilka aktiviteter har du/ni genomfört och med vilket resultat?
  • Faktorer (positiva och negativa) som påverkat resultatet
  • Vilka problem har uppstått och hur har du/ni förmått lösa dem?
  • Vad har du/ni för planerade aktiviteter till nästa loggbok?
  • Vad behöver annorlunda/utveckla alternativt förändra/ förbättra till nästa loggbok?
  • Vilka problem kan uppstå i och hur skall du/ni förmå lösa dem?
  • Frågor till nästa handledarträff och reflektioner från den förra mötet?

Utvärdering

Utvärdering

I gymnasiearbetet ingår även att utvärdera och redovisa gymnasiearbetet i en skriftlig rapport. Rapporten skall innehålla en kort sammanfattning alternativ beskrivning av arbetet på engelska. I utvärderingen av gymnasiearbetet ingår att du återkopplar till din frågeställning eller din formulerade idé samt att resultatet värderas med avseende på styrkor, svagheter, betydelse och begränsningar. Här ingår också att du kritiskt värderar valda källor och att du tillägnat dig ett kritiskt förhållningssätt. I projektrapporten skall följande punkter avhandlas:

  • Försättsblad (Titel, namn, klass, skola, handledare, läsår samt datum)
  • Sammanfattning (På svenska och engelska (abstract) ca 200 ord)
  • Innehållsförteckning (Rubrik, sidnumrering)
  1. Inledning
    • Bakgrund
    • Syfte (mål) och frågeställningar)
    • Avgränsningar
  2. Teori
  3. Metod och material
  4. Resultat
  5. Analys/ Diskussion
  6. Slutsats
  7. Källförteckning
  8. Bilagor

Bedömningskriterier

I gymnasiearbetet F E
Planeringsfasen innebär att:
Du formulerar en frågeställning.    
Du planerar, genomför och utvärderar ett större arbete    
Du presenterar och diskuterar ditt arbete
Du ger respons på andra gymnasiearbeten.
Du prövar din frågeställnings genomförbarhet och syfte och avgränsningar.
Du upprättar en plan som utgår från frågeställningen.
Genomförandefasen innebär att:
Du genomför arbetet med relevanta metoder.
Du visar att du kan följa planeringen och vid behov revidera den.
Du utvecklar ditt arbete genom att diskutera arbetet med läraren
Du tar initiativ och ansvar för planering och genomförande av ditt arbete
Du arbetar självständigt och för en dialog med ansvarig handledare.
Utvärderingsfasen innebär att du:
Du återkopplar till din frågeställning eller din formulerade idé
Du värderar resultatet med avseende på styrkor, svagheter, betydelse och begränsningar
Du värderar kritiskt valda källor.

Mall för vetenskaplig rapport

Försättsblad

Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet) standardmallar för rubriksättningen på försättsbladet. Det vanligaste rubrikerna som ett försättsblad bör omfatta är titel på arbetet, underrubrik, författare, skola/intuition, handledare, kurs, läsår/termin samt datum.

Sammanfattning

Sammanfattning (Abstract)

Ett abstract är en sammanfattning på engelska av en vetenskaplig rapport. I sammanfattningen så ska du summera arbetet och beskriva arbetets bakgrund, syfte, metod, resultat och slutsatser. Ett abstract innebär att man skriver kort men informativ text som omfattar mellan 100-200 ord i ett enda stycke. Ett abstract används för att läsaren lätt ska kunna sätta sig in de viskigaste delarna av en uppsats. En sammanfattning (abstract) ska inte ha någon sidnumrering eller finnas med i innehållsförteckningen.

Nyckelord (Keywords)

Skriv ner mellan fyra till sex nyckelord som kan användas för att söka efter ditt arbete i en databas. Nyckelorden hjälper även läsaren att snabbt kunna sätta sig in i innehållet och välja relevanta arbeten.

Nyckelord: Gymnasiearbetet, mall, projektrapport, vetenskaplig rapport, elever

Innehållsförteckning

I innehållsförteckningen ska samtliga rubriker (kapitel) finnas med och struktureras upp utifrån arbetets disposition tillsammans med ett angivet sidnummer. Ett enkelt sätt att skapa en innehållsförteckning är att formatera alla rubriker (Rubrik 1, Rubrik 2 osv) och sedan infoga (klicka på referenser) en automatisk innehållsförteckning. Innehållsförteckningen görs i slutet av arbetet. Bilagor ska inte rubriksättas utan samtliga bilagor samlas under rubriken ”Bilagor”. Rubriken ”Innehållsförteckning ska inte finnas med i innehållsförteckningen och inte innehålla någon sidnumrering.

1 Inledning

Från inledningen ska rapporten vara numrerad i sidofoten och innehålla ett sidhuvud. I sidhuvudet ska arbetets titel, lärosäte/skola författare och datum finnas med. Arbetet ska skrivas i typsnittet Times New Roman 12 punkter med enkels radavstånd. Texten ska vara vänsterställd, d.v.s. ha rak vänsterkant men ojämn högerkant.

I inledningen ska du introducera läsaren för ditt arbete och ge en bakgrundsbeskrivning till varför du valt att skriva om ditt valda ämnesområde. Börja din beskrivning utifrån ett brett perspektiv av ditt ämnesområde försök sedan att smalna av, avgränsa inledningen mot ditt valda ämnesområde för att väcka läsarens intresse och ge en introduktion av ämnet.

1.1 Syfte

I syftet ska du beskriva vad du vill undersöka, varför samt vad du till uppnå med arbetet. Syftestexten ska vara mellan en till två meningar och mycket kortfattat beskriva det övergripande syftet (målet) med arbetet.

Exempel på vad en syftestext kan inledas med är:

  • Denna undersökning syftar till att …
  • Syftet med denna undersökning är
  • Studien syftar till att …
  • Syfte är att kartlägga …
  • Denna studie har syftet att beskriva…
  • Syftet är att analysera …
  • Syftet med studien är att jämföra …

1.2 Frågeställningar

Frågeställningarna ska vara kopplade till det övergripande syftet med arbetet och ska besvaras genom att man samlar in data. Frågorna är syftet omskrivet i punktform men ska inte kunna besvaras med ett ja eller nej. Exempel på frågeställningar är:

  • De frågeställningar som vi vill få besvarade är…
  • Studiens frågeställningar är…
  • Problemformulering…

Alternativet till att formulera ett antal frågeställningar som ska besvaras i arbetet är att formulera en hypotes och testa om den stämmer

2. Teori

I teoriavsnittet ska du redogöra för tidigare forskning inom området genom att beskriva olika begrepp, teorier, metoder och modeller inom det valda ämnesområdet. Du ska på ett noggrant sätt använda en tydlig källhänvisning och redogöra för de källor som använts. Källor kan vara exempelvis litteratur, artiklar och webbsidor, filmer e.tc och det ska alltid finnas en tydlig källhänvisning. I källhänvisningen kan du välja att använda referensersystem och källförteckning enligt ”Oxford-systemet” eller ”Harvard-systemet”, reglerna för referenssystemet beskrivs kortfattat nedan. Det är viktigt att vara källkritisk och fråga dig själv: vem säger detta och varför i teoriavsnittet. När du refererar till olika källor kan du tex använda dig av olika referatmarkörer som och hänvisa till källan och skriva N.N…

  • anser                            påstår                                 hävdar
  • menar                          betonar                              lyfter
  • fram                             diskuterar                         utreder
  • förklarar                    jämför                                 konstaterar
  • resonerar                 uppger                               skriver

Harvarssystemet

I harvardsystemet använder du olika referatmarkörer i den löpande texten för att komplettera källförteckningen.

”Författarna (Werr & Stjernberg, 2003) presenterar i sin artikel att kunskap inom en konsultorganisation består utav tre olika kunskapselement, metoder och verktyg, fall, och erfarenhet.”

 Det som står inom en parantes är en källhänvisning eller en referens till en källa. Exempel på källor kan vara böcker, tidningsartiklar, webbplatser, uppslagsverk etc. Referensen ska alltid anges inom en parantes med författarens efternamn och årtal. Alternativet är att endast sätta årtalet (2003) inom en parantes om samma författare återkommer i samma stycke eller om man vill att texten ska löpa på smidigare.

 Oxfordsystemet

Oxfordsystemet är ett annat referenssystem där man istället parenteser i texten lägger in noter (fotnoter) längst ner i sidfoten. För varje fotnot som skapas (referenser- infoga fotnot) skaps en liten upphöjd siffra som hänvisar till referensen längst ner på sidan. I fotnoten ska det finnas information om författaren och årtalet.

”Författarna[1] presenterar i sin artikel att kunskap inom en konsultorganisation består utav tre olika kunskapselement, metoder och verktyg, fall, och erfarenhet.”

[1] Werr, A. & Stjernberg, T. 2003. “Exploring Management Consulting Firms as Knowledge Systems”, Organization Studies, 24(6), s. 881-908.

3. Metod

Det är i metoddelen av arbetet som läsaren har möjlighet att sätta sig in bakgrundsinformationen till de frågeställningar du avser få besvarade. Du beskriver hur du gått tillväga för att få frågeställningarna besvarade Du redogör för om du använt dig av laborationer, undersökningar, enkäter, intervjuer etc. Beskriv och motivera ditt metodval, insamlingsmetod, urval, bortfall om vad det finns för fördelar respektive nackdelar samt eventuella felkällor. Exempel på formuleringar du kan använda för att beskriva ditt metodval är:

  • Studien har genomförts genom insamling av …
  • Med hjälp av observationer …
  • Intervjuer har genomförts …
  • Böcker som använts är …
  • Studien har inkluderat intervjuer, böcker och …
  • Data har samlats in genom …
  • Beräkningar har genomförts för att undersöka …

I metodavsnittet rekommenderas att använda underrubriker för att underlätta för läsarens möjlighet att hitta olika delar i arbetet och undvika långa textmassor. Beroende på arbetets utformning bör underrubrikerna anpassas utifrån den metod som valts för att genomföra arbetet och besvara frågeställningarna. I metodavsnittet ska det även finnas med en källkritisk redogörelse om källornas trovärdighet.

4. Resultat

Här ska du redovisa de viktigaste resultat från din undersökning (experiment, intervjuer eller enkäter mm) genom att använda sig utav tabeller, diagram, grafer, bilder eller citat för att lyfta fram viktiga resultat. I resultatdelen ska ni redovisa svaren på era frågeställningar. Använd en tydlig rubriksättning av olika figurer, bilder, grafer, diagram för att på ett enkelt sätt redovisa resultatet med tillhörande text. I avsnittet ska du vara objektiv vilket innebär att du inte får lägga in några egna (subjektiva) tolkningar eller värdera dina resultat. Redovisningen av resultatet bör följa samma struktur som de övergripande frågeställningarna i arbetet.

5. Diskussion/analys

I diskussionsdelen ska alla delar knytas ihop genom att besvara arbetets övergripande syfte och frågeställningar. De genom att tolka och värdera resultatet från undersökningen som kopplas till metodavsnittet och den teoretiska bakgrundsbeskrivningen. Här ska du dra slutsatser, tolka och värdera resultaten på ett subjektivt sätt. Alternativet är att man diskuterar vilka slutsatser man kan dra kring den hypotes man valt att undersöka. Analysen och diskussionen av resultatet bör följa samma struktur som de övergripande frågeställningarna och redovisningen av resultatet i arbetet. I detta avsnitt ska du även argumentera, analyserar och reflekterar kring det du kommit fram till, allt på ett överskådligt sätt.

6. Slutsats

I slutsatsen ska du mycket kortfattat beskriva de viktigaste slutsatserna om vad du kommit fram till i din undersökning. Anknyt till det övergripande syftet med arbetet och vilka slutsatser du kan dra i ditt arbete. Avsluta diskussionen med beskrivning hur man skulle kunna bygga vidare på era resultat? Hur kan resultatet användas? Vilka skulle vara intresserade av ert arbete och vilka frågeställningar eller hypoteser skulle vara intressanta för fortsatt forskning.

(Diskutera även arbetets validitet, reliabilitet, etiska överväganden och din objektivitet.)

Källförteckning

En källförteckning är ett annat ord för en litteraturlista eller referenslista Det är en förteckning över samtliga källor du hänvisat till i den löpande texten i ditt arbete. Källförteckningen skrivs alltid i alfabetisk ordning sorterat efter författarens efternamn. Det finns regler för referatteknik av olika källor. Den vanligaste referenserna till olika källor presenteras nedan:

Litteratur (böcker)

Efternamn, Förnamnets initial. (årtal). Titel på verk: eventuell undertitel.

Artiklar i akademiska tidskrifter

Efternamn, Förnamnets initial. (årtal). Titel på artikel: eventuell undertitel. Tidskriftens namn, nummer (del), sidhänvisning

Uppslagsverk

Verkets titel Band (årtal). Uppslagsord. Förlagsort: Förlag

Internetkällor (tidningar)

Efternamn, Förnamnets initial. (Årtal för senaste uppdatering). Artikelns titel. Tidningens namn. http://www.internetadress.com/url/ [Datum för åtkomst]

Exempel källförteckning

Bryman, A. & Bell E. 2003. Business Research Methods, Oxford, Storbritannien, Oxford University Press.

Guba, E. G. 1985. “The Context of Emergent Paradigm Research”, in Y.S. Lincoln (eds), Organization Theory and Inquiry: The Paradigm Revolution, Beverly Hills, California, USA: Sage.

Gustavsson, B. 2002. Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap, Stockholm, Sverige, Statens Skolverk.

Lindkvist, B. 2001. Kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt, Doktorsavhandling: Handelshögskolan i Stockholm.

Werr, A. & Stjernberg, T. 2003. “Exploring Management Consulting Firms as Knowledge Systems”, Organization Studies, 24(6), s. 881-908.

‘Bilagor

I bilagorna numrerar du bilder, enkätfrågor, intervjufrågor, tabeller, beräkningar, diagram, illustrationer, foton och annat relevant material som du refererar till i ditt arbete. Det får endast finnas med bilagor som det finns hänvisa till den löpande texten i arbetet. Exempel på bilagor:

Bilaga 1. Mail

Bilaga 2. Enkätfrågor

Bilaga 3. Intervjuguide

Bilaga 4.  Resultat av enkätundersökning

Redovisning och opponering

Gymnasiearbetet skall sedan redovisas i en form som efterliknar de redovisningsformer som förekommer inom relevanta högskoleutbildningar.

Deltagare

Opponeringen av gymnasiearbetet sker både skriftligt och muntlig omfattar 30 minuter per arbete. I en opponering finns en opponent utsett av handledare som kritiskt ska granska arbetet. Opponenten skall presentera sin kritik skriftligt som vid opponeringen lämnas till respondenten. Opponenten skall vid opponeringen sammanfatta arbetets viktigaste delar, ställa frågor om sådant som behöver förtydligas och ge ett sammanfattande omdöme. Respondenten är den vars arbete som skall försvaras under opponeringen och som besvarar respondentens frågeställningar och reder ut eventuella oklarheter i sitt arbete. Vid opponeringen deltar även handledaren och medbedömaren av gymnasiearbetet som efter opponeringen ger sin bedömning av arbetet. Opponenten får sedan en tidsfrist att göra eventuella justeringar av sitt arbete innan slutprodukten skall lämnas in och betygsättas.

Muntlig presentation

Val av presentationsform kan variera beroende på vilket område arbetet omfattar, formen för redovisningen kan göras med hjälp av en film eller hemsida. Gymnasiearbetet skall även presenteras muntligt där du ska diskutera ditt eget och ge respons på andra gymnasiearbeten. En diskussion kring gymnasiearbetet kan ske i större eller mindre grupp och tillåter dig att visa att du tillägnat dig ett kritiskt förhållningssätt. Den muntliga presentationen ska avhandla följande punkter:

Muntlig presentation

  • Bakgrund
  • Syfte och frågeställningar
  • Teoretisk referensram
  • Metod
  • Resultat
  • Diskussion
  • Slutsatser
  • Reflektioner

Opponering

Syftet med opponeringen är att kontrollera och kvalitetssäkra att gymnasiearbetet lever upp till de krav och kriterier som finns enligt styrdokumenten. Vidare är syftet att få möjlighet att diskutera och analysera olika kvalitéer arbetet samt att ta del av konstruktiv och framåtsyftande återkoppling inför inlämningen av slutprodukten.

Respons på en annan elevs arbete ges i ett muntlig och skriftligt. Vid respons på rapporten och opponeringen behandlas frågeställningens tydlighet, val av metod, hantering av källor och sambandet mellan frågeställning och slutsats. Opponeringen ska avhandla följande delar:

  • Disposition
  • Helhetsintryck
  • Mottagaranpassning
  • Språk
  • Källkritik
  • Formalia

Bedömningskriterier

Disposition Kriterier F E
Försättsblad Försättsbladet är utformat på ett korrekt sätt.
Abstract Sammanfattningen beskriver arbetets bakgrund, syfte, metod, resultat och slutsatser. Det finns fyra till sex nyckelord.
Innehållsförteckning Dispositionen av innehållsförteckningen stämmer överens med rubriksättningen och sidnumreringen i arbetet.
Inledning Inledningen ger en intresseväckande bakgrundsbeskrivning av ämnet samt är utformad på ett korrekt sätt i sidhuvudet och sidfoten.
Syfte Syftet är tydligt formulerat syfte och beskriver vad som ska undersökas och vilket resultat man vill uppnå.
Frågeställningar Frågeställningarna har en tydlig koppling till det övergripande syftet och motsvarar syftet omskrivet i punktform.
Teori Teoriavsnittet har tydliga kopplingar till olika begrepp, teorier, metoder och modeller med en korrekt källhänvisning.
Metod Metoddelen är tillräckligt utförlig och beskriver val metodval, insamlingsmetod, urval, bortfall och trovärdigheten i undersökningen.
Resultat Resultatet redovisas på ett översiktligt och objektivt sätt samt anknyter till arbetets syfte och frågeställningar.
Diskussion Diskussionen är saklig och grundad i arbetets teoridel med kopplingar till resultatet av undersökningen.
Slutsats I slutsatsen beskrivs de viktigaste slutsatserna och anknyter till arbetets syfte och övergripande frågeställningar.
Källförteckning Källförteckningen är korrekt och innehåller en fullständig förteckning av samtliga källor sorterat i alfabetisk ordning.
Bilagor Bilagorna är numrerade på ett korrekt sätt.
Kommentarer

 

Övergripande bedömningskriterier

Bedömningsområde Kriterier F E
Helhetsintryck Helhetsintrycket av arbetet motsvarar de övergripande kraven och kriterierna i styrdokumenten samt ger ett professionellt intryck.
Mottagaranpassning Mottagaranpassningen av det skriftliga arbetet är anpassat till målgruppen på ett professionellt och originellt sätt.
Språk Språket uppfyller grundläggande krav på språkriktighet, formell struktur, klarhet, saklighet och ett precist språk.
Källkritik Källkritisk förhållningsätt tillämpas i arbetet genom att diskutera källornas tillförlitlighet och att tillämpa referatmarkörer på rätt sätt.
Formalia Formalia i arbetet uppfyller kraven för en vetenskaplig rapport avseende textformat rubriksättning, och referenssystem.
Övrigt  

 

Kommentarer