Examensmålen

Examensmålen för ekonomiprogrammet

Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i samhällsekonomi, företagsekonomi, entreprenörskap och juridik. Samhällsekonomi handlar om hur samhällets resurser används på bästa sätt för att tillgodose människors behov. Företagsekonomi utgår från företagens perspektiv och ska tillsammans med entreprenörskap utveckla kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Inom juridiken behandlas det svenska rättssystemet samt lagar och andra författningar som styr eller påverkar företag, organisationer och privatliv. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar. Sådana kunskaper i psykologi är viktiga vid beslut och bedömningar inom både ekonomi och juridik.

De ekonomiska sambanden i världen är komplexa och förändringar som sker inom ett område får ofta konsekvenser inom ett helt annat. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska förhållanden i samhället, om länders olika förutsättningar för handel samt om grunderna för internationella sammanslutningar och avtal. Den ska även ge kunskaper om villkor för en hållbar utveckling, såväl ur miljösynpunkt som ekonomiskt och socialt. Vid studier i ekonomi är historisk kunskap central. Därför ska utbildningen utveckla elevernas historiska kunskaper så att de förstår nutiden och kan resonera kring orsakssamband och följder av olika beslut.

Utbildningen ska vidare ge kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Den ska även belysa det juridiska och moraliska ansvar som följer av företagande. Innehåll och arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att praktiskt få pröva företagande.

Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar. Utbildningen ska utveckla såväl elevernas förmåga att resonera ur individens, företagets och samhällets perspektiv som deras förmåga att dra slutsatser och argumentera för sina ställningstaganden. För att beskriva och förklara ekonomiska och juridiska företeelser i samhället ska utbildningen ge eleverna kunskaper i att använda centrala begrepp, teorier och modeller. Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att strukturera och presentera sina resultat enligt vetenskapliga normer och anpassat till målgrupp. Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas språkliga förmåga och till att modern teknik används som ett redskap för informationssökning, presentation och kommunikation. Källa: Skolverket, Examensmålen 

Kommentarer till examensmålen

Examensmålen anger att ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Studierna ska präglas av ett vetenskapligt synsätt. Det innebär att eleverna bland annat ska utveckla kritiskt tänkande, kreativ och kommunikativ förmåga samt förmåga att ta ansvar.

I examensmålen betonas samhällsekonomi, företagsekonomi och juridik. Inom samhällsekonomi är förståelse av ekonomiska skeenden central. Inom företagsekonomi ska eleverna inte bara utveckla kunskaper om företagande och att starta och driva företag, utan även utveckla ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt i frågor som rör företagens samhällsnytta och samhällsansvar. Med juridik avses det svenska rättssystemet, lagar och andra bestämmelser som gäller för den enskilda individen samt det rättsliga regelverk som omgärdar företagandet. Studier i juridik kan på många sätt bidra till högskoleförberedelse. I juridiken ges eleverna möjlighet att formulera problem, identifiera relevanta källor, tolka texter och argumentera för ett ställningstagande. De får också möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga eftersom det juridiska språket ställer krav på exakthet, saklighet och logisk skärpa. Kombinationen juridik och företagsekonomi ger eleverna möjlighet att tolka lagar och andra bestämmelser i ett företagsekonomiskt sammanhang.

Examensmålen anger att eleverna ska utveckla kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar. Psykologi ger en grund för att förstå vedertagna teorier om mänskligt beteende inom exempelvis marknadsföring och ledarskap. Kunskaperna är också ett stöd för förståelsen av juridiska bedömningar, till exempel frågor om rättssäkerhet, tillförlitlighet och trovärdighet.

Utbildningen ska utveckla kunskaper om villkoren för en hållbar utveckling. Här innefattas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det handlar om det ansvar som kan åläggas olika aktörer, från nationer och samhällsinstitutioner till företag och individer.

I examensmålen anges att eleverna ska utveckla historiska kunskaper som en grund för att kunna förstå nutiden. Det kan gälla olika aspekter på företagande, från långsiktig industriell utveckling och företagandets olika strukturella former till mer specifika frågor som facklig samverkan och jämställdhet i yrkeslivet. Det kan också gälla frågor om migration, välfärdsstatens problem och globaliseringens effekter på människors levnadsstandard i olika länder.

Examensmålen anger att eleverna ska utveckla kunskaper om hur företagen påverkar samhällsutvecklingen. I samband med det ges eleverna möjlighet att reflektera över de värden och normer som ligger till grund för beslutsfattande i företagen. Det kan bidra till att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt.

I examensmålen betonas de internationella ekonomiska sambanden. Det kan handla om länders ömsesidiga beroenden, ekonomisk utveckling och resursfördelning. Det kan även handla om företagens roll och agerande i en internationell miljö eller med internationella kunder.

Entreprenörskap ska ingå i utbildningen på alla program. I examensmålen för ekonomiprogrammet syns det i skrivningar om att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kreativitet, initiativförmåga och förmåga att omsätta idéer till handling. Dessutom syns det i skrivningar om att eleverna praktiskt ska få pröva företagande. De får alltså tillämpa företagande i en verklighetsliknande process genom att exempelvis starta och driva ett företag, från idé till bokslut och i ett sammanhang. Tillämpningen kan ske under mer eller mindre realistiska förhållanden eller i fiktiv form. Källa: Skolverket, Examensmålen 

Ekonomiprogrammets två inriktningar

Inriktningen ekonomi ska ge kunskaper inom företagsekonomiska områden som redovisning, kalkylering, marknadsföring samt ledarskap och organisation. Inriktningen ska också ge färdigheter i att starta och driva ett företag.

Inriktningen juridik ska ge kunskaper om rättsordningens betydelse i ett demokratiskt samhälle och hur den påverkas av internationell rätt. Inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och bedöma juridiska problem med hjälp av rättskällor och juridiska metoder. Källa: Skolverket, Examensmålen 

Programstruktur

Länk till en sammanfattning av programstrukturen.

Gymnasiegemensamma 1 250 p

De gymnasiegemensamma ämnena läses av alla elever men i olika omfattning och ibland med olika kurser för olika program.  De har en nyckelroll för att eleverna ska kunna utveckla kunskaper såväl för yrkesverksamhet och fortsatta studier som för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. De gymnasiegemensamma ämnena är inte ensamma om denna uppgift, utan elevernas kunskaper utvecklas i samspel mellan alla ämnen som ingår i programmet. Därför är det viktigt att behandla de gymnasiegemensamma ämnena dels i förhållande till de generella läroplansmålen, dels i förhållande till examensmålen för programmet. Examensmålen för ekonomiprogrammet ska alltså prägla de gymnasiegemensamma kurserna, liksom de andra kurserna, som läses inom programmet.

  • Engelska 5 100
  • Engelska 6 100

Ämnet engelska betonar muntlig och skriftlig kommunikation och lägger en grund för att i karaktärsämnena kunna arbeta med engelska texter knutna till programmets karaktär. Användning av engelskspråkiga källor och träning i kommunikation på engelska bidrar till att utveckla ett språk som är gångbart i internationella sammanhang.

  • Historia 1b 100
  • Idrott och hälsa 1 100
  • Matematik 1b 100
  • Matematik 2b 100

Eleverna på ekonomiprogrammet läser, i likhet med elever på samhällsvetenskapsprogrammet, estetiska programmet och humanistiska programmet, ett särskilt matematikspår ”b-spåret”. Kurserna matematik 1b och 2b har tydligt fokus på matematik med relevans för dessa program, med betoning på bland annat statistik och estetiska aspekter av matematiken (symmetrier).

  • Naturkunskap 1b 100

Ämnet naturkunskap behandlar bland annat villkoren för en hållbar utveckling. Kunskaper om dessa villkor är grundläggande för att kunna reflektera över samhällsekonomiska frågor, till exempel ekonomisk tillväxt och konsumtion, och över företagens roll och ansvar.

  • Religionskunskap 1 50
  • Samhällskunskap 1b 100
  • Samhällskunskap 2 100

På ekonomiprogrammet läser alla elever 200 poäng i ämnet samhällskunskap, som bland annat behandlar samhällsekonomi. I examensmålen betonas kunskaper om hur samhällets resurser används för att på bästa sätt tillgodose människors behov.

  • Svenska 1 100/Svenska som andraspråk 1 100
  • Svenska 2 100/Svenska som andraspråk 2 100
  • Svenska 3 100/ Svenska som andraspråk 3 100

I ämnet svenska eller svenska som andraspråk betonas bland annat muntlig och skriftlig kommunikation samt förmåga att läsa och skriva texter av vetenskapsliknande karaktär. Genom att både i svenska eller svenska som andraspråk och i karaktärsämnena arbeta med vetenskapliga texter ges eleverna möjlighet att utveckla de språkliga förmågor som krävs för högskolestudier. Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011 , sid 223

Programgemensamma ämnen 350p

De ämnen som är gemensamma för ekonomiprogrammet är: företagsekonomi, juridik, moderna språk och psykologi.

  • Företagsekonomi 1 100

Ämnet företagsekonomi behandlar företagens roll och ansvar i samhället. Det behandlar även entreprenörskap och företagande samt vad som krävs för att starta och driva företag.

  • Privatjuridik 100

Ämnet juridik fördjupar elevernas kunskaper om det svenska rättssystemet samt utvecklar deras förmåga att lösa rättsliga problem i olika sammanhang.

  • Moderna språk 100

Ekonomin blir alltmer beroende av internationella sammanhang. Därför behöver eleverna på ekonomiprogrammet utveckla goda språkkunskaper. För att kunna kommunicera på fler språk än svenska och engelska och för att kunna verka i en internationell miljö är ämnet moderna språk programgemensamt. Dessutom är målsättningen inom EU att varje medborgare ska kunna kommunicera på två språk förutom modersmålet.

  • Psykologi Psykologi 1 50

Ämnet psykologi utvecklar kunskaper om människans tankar, känslor, beteenden och samspel. Det är kunskaper som har betydelse i många ekonomiska och juridiska sammanhang.Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011 , sid 224

Inriktningar 300 p

Inriktningen ekonomi

Inriktningen ger en grund inom entreprenörskap och företagande. Den ger eleverna teoretiska kunskaper om företag samt metoder för att hantera företagens verksamhet. Dessutom får eleverna möjlighet att praktiskt tillämpa sina teoretiska kunskaper genom arbete i case-form eller i annan fiktiv process. I inriktningen ingår ytterligare en kurs i matematik, eftersom goda kunskaper i matematik underlättar elevernas kunskapsutveckling i företagsekonomi.

  • Företagsekonomi 1 100
  • Juridik Privatjuridik 100
  • Moderna språk 100
  • Psykologi 1 50

Inriktningen juridik

Inriktningen behandlar regelverk som gäller inom rättsområden som är relevanta för företag. Den behandlar också mer övergripande rättsområden som straff- och processrätt samt internationell rätt. Kurserna i ämnet juridik kompletteras i inriktningen med kurser i ämnena psykologi och filosofi. Kursen i psykologi ingår i inriktningen för att den bidrar till att eleverna utvecklar förståelse av mänskligt beteende i rättsliga sammanhang. Kursen i filosofi bidrar till att eleverna utvecklar förmåga att diskutera etiska frågor i rättsliga sammanhang. Vetenskapsteorier och språkfilosofi förstärker dessutom elevernas högskoleförberedelse.

Programfördjupning 300 p

Programfördjupningen innehåller kurser som ligger inom ramen för ekonomiprogrammets examensmål och karaktär. Skolverket beslutar om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning. En aktuell förteckning över vilka kurser som ingår i programfördjupningen på ekonomiprogrammet finns publicerad på Skolverkets webbplats. Det är bland annat kurser i programgemensamma ämnen och ämnen som ingår i inriktningarna samt kurser som är av betydelse för fortsatta studier inom de områden som programmet riktar sig mot. Dessutom ingår andra kurser inom samhällsvetenskap och humaniora som förstärker och breddar programmets karaktär.

  • Engelska 7 100
  • Entreprenörskap 100
  • Filosofi 1 50
  • Filosofi 2 50
  • Entreprenörskap och företagande 100
  • Företagsekonomi 2 100
  • Företagsekonomi – specialisering 100
  • Marknadsföring 100
  • Redovisning 2 100
  • Geografi 1 100
  • Geografi 2 100
  • Grafisk kommunikation 1 100
  • Historia Historia 2a 100
  • Historia 3 100
  • Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering 100
  • Politik och hållbar utveckling 100
  • Affärsjuridik 100
  • Rätten och samhället 100
  • Ledarskap och organisation 100
  • Matematik 3b 100
  • Matematik 4 100
  • Textkommunikation 100
  • Medier, samhälle och kommunikation 1
  • Kinesiska 1-7 100
  • Moderna språk 1-7 100
  • Naturkunskap 2 100
  • Psykologi 2a 50
  • Psykologi 2b 50
  • Religionskunskap 2 50
  • Religionskunskap – specialisering 100
  • Internationell ekonomi 100
  • Internationella relationer 100
  • Samhällskunskap 3 100
  • Etnicitet och kulturmöten 100
  • Sociologi 100 Svenska Litteratur 100
  • Retorik 100 Skrivande 100

Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011 , sid 225

Kommentarer till programfördjupningen

Kursen humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom de kunskapsområden som skolan väljer. Exempel på specialiseringsområden kan vara freds- och konfliktfrågor samt kriminologiska frågor som brottslighetens orsaker och utveckling, brottslingars beteende och samhällets reaktioner mot brott. Kursen ställer tydliga krav på vetenskaplig nivå, källhantering, praktiska tillämpningar och relevanta presentationsformer. Förkunskapskraven markerar såväl när i utbildningen kursen kan läsas som på vilken kunskapsnivå.

Kursen företagsekonomi – specialisering möjliggör en företagsekonomisk fördjupning inom de kunskapsområden som skolan väljer. Exempel på specialiseringsområden kan vara företagsekonomiska frågor av internationell karaktär som interkulturell kommunikation och internationell marknadsföring. Kursen ställer tydliga krav på vetenskaplig nivå och teoretisk förankring. Förkunskapskraven markerar såväl när i utbildningen kursen kan läsas som på vilken kunskapsnivå.

Kurser av mer yrkesinriktad karaktär inom ekonomi, handel och administration finns inte med i programfördjupningen, eftersom ekonomiprogrammet är högskoleförberedande. Avgränsningen mot handels- och administrationsprogrammet är därmed tydlig.

Inom ramen för programfördjupningen kan en skola välja att profilera sig. Det kan handla om att skolan profilerar sig mot ett visst ekonomiområde, till exempel redovisning, marknadsföring, internationell handel eller ledarskap och organisation. Det kan också handla om juridiska profileringar som rättssamhället och världen eller kriminologi.

Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011 , sid 225

Individuellt val 200 p

Toggle text goes here.

Gymnasiearbete 100 p

Länk till gymnaisearbetet

Gymnasiearbetet

Mål för gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

Kommentarer till målen för gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

Gymnasiearbetet ska utgå från de centrala kunskapsområden som beskrivs i examensmålen för ekonomiprogrammet. Dessa är:

  • samhällsekonomi
  • företagsekonomi
  • entreprenörskap
  • juridik

Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska, eftersom det är en relevant redovisningsform inom ekonomiska och juridiska högskoleområden.

Stöd i bedömningen av gymnaisearbetet

Som ett stöd i bedömningen av om eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området kan nedanstående punkter användas. Punkterna är uppdelade i tre underrubriker – Fakta och förståelse, Färdigheter samt Värderingsförmåga och förhållningssätt – för att markera en bred kunskapssyn

Fakta och förståelse

I sitt gymnasiearbete ska eleven visa

  • relevanta kunskaper om det valda kunskapsområdet med utgångspunkt i den avgränsade frågeställningen
  • kunskaper om relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder inom det valda kunskapsområdet
  • kunskaper om relevanta källor och om hur man bedömer deras relevans och trovärdighet

Färdigheter

I sitt gymnasiearbete ska eleven visa

  • färdigheter i att avgränsa sin frågeställning
  • färdigheter i att använda relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder för att hantera sin frågeställning
  • färdigheter i att använda lämplig teknik och metod för att söka information och samla in och bearbeta underlag
  • färdigheter i att presentera resultatet i en skriftlig rapport som uppfyller genrens grundläggande krav på språkriktighet och formell struktur
  • färdigheter i att muntligt sammanfatta och presentera gymnasiearbetet på ett sätt som är anpassat till situationen och målgruppen
  • färdigheter i att kort sammanfatta resultatet skriftligt på engelska med ett ämnesadekvat språk

Värderingsförmåga och förhållningssätt

I sitt gymnasiearbete ska eleven visa

  • •förmåga att ta initiativ och ansvar för att anpassa planering och arbetssätt efter de situationer och krav som uppstår under arbetet
  • förmåga att kritiskt värdera och förhålla sig självständigt till valda källor
  • förmåga att belysa frågeställningen ur olika perspektiv,
  • förmåga att värdera och dra slutsatser om sina resultat utifrån val av metod och källor samt utifrån egna arbetsmetoder och egen arbetsinsats
  • förmåga att ge, beakta och värdera saklig respons.

Ämnesplanens struktur

Ämnets namn

Ämnesplanen inleds med en kort beskrivning av ämnet eller kunskapsområdet som ämnet behandlar. Inledningen beskriver exempelvis ämnets vetenskapliga förankring, vad ämnet eller kunskapsområdet övergripande behandlar samt varför ämnet finns i gymnasieskolan.

Syfte

Syftet är ämnesspecifikt och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver ämnets hela uppdrag och ställer krav på undervisningen som helhet. Därför kan syftet också uttrycka sådant som inte ska betygsättas, till exempel värdegrundsfrågor och elevens tillit till sin förmåga.

Mål

Målen är ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas. I varje ämne finns  målen i en numrerad punktlista. Punktlistan är numrerad för att det ska vara lätt att relatera varje kurs till de olika målen.

Målen inleds med ”förmåga att”, ”kunskaper om”, ”förståelse av” och ”färdigheter i att”. I målen finns endast dessa fyra kunskapsuttryck. Kunskapsuttrycken speglar ett kunnande med tyngdpunkt mot någon av kunskapsformerna fakta, förståelse och färdigheter som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna eller mot det breda kunskapsbegreppet förmåga som också finns i läroplanen. Förmåga innefattar läroplanens alla fyra kunskapsformer (fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet).

Innehåll

Det centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Utöver det centrala innehållet kan läraren komplettera med ytterligare innehåll utifrån elevernas behov och intresse, men läraren måste i undervisningen åtminstone behandla det som anges i det centrala innehållet.

Det centrala innehållet säger ingenting om hur mycket tid som ska ägnas åt de olika delarna. Det centrala innehållet i alla kurser inleds med meningen ”Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:” . Därefter står det centrala innehållet i en punktlista. Det betyder inte att punkterna alltid ska väga lika tungt i undervisningen. Inte heller betyder det att punkterna ska undervisas om i en viss ordning.

Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011, Sid 48

Kunskapskrav

Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns preciserade kunskapskrav för tre av de godkända betygsstegen – E, C och A. Kunskapskraven är för dessa tre steg formulerade som en löpande text. Texterna för respektive betygssteg följer samma disposition. Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till målen.

Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet. Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen.

Skollagen

I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till.  Det är också viktigt att skolan informerar eleverna om de grundläggande principerna för betygssättning. Källa: Skolverket (2015-06-15)

Levandegöra kunskapskraven i undervisningen

Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt. Kunskapskraven kan tydliggöras och levandegöras genom själva undervisningen: genom vad man undervisar om och hur, i vilka frågor som ställs, vilken feedback som ges, eller genom att kommentera och diskutera elevsvar, t.ex. ”Varför var det ett nyanserat resonemang?” Källa: Skolverket (2015-06-15)

Störverktyg för att förklara undervinsingen

Även bedömningsaspekter, matriser, beskrivningar eller elevexempel kan användas som verktyg i undervisningen för att tydliggöra och stödja förståelsen för vad som bedöms och vad som krävs för olika betyg. Källa: Skolverket (2015-06-15)

Förklaring av kunskapskraven

Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att samma kunskapsuttryck i så stor utsträckning som möjligt ska användas när samma sak avses oavsett vilken kurs det rör sig om. På så sätt kan hela gymnasieskolan utveckla en samsyn av progressionen mellan betygsstegen E, C och A. Ibland avviker formuleringarna från progressionstabellen, och i vissa kurser används även andra begrepp än de som förekommer i tabellen. På nästa sida presenteras progressionstabellen. Därefter följer en kort beskrivning av hur de olika uttrycken används i kunskapskraven. Källa: Skolverket, Gymnasieskola 2011, sid 55-58

Beskriver, redogör, förklarar, diskuterar, resonerar, motiverar

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat
En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt. En utförlig redogörelse är mer exakt, fyllig och innehållsrik. Det finns också en kvantitativ dimension mellan översiktlig (mer kortfattad) och utförlig (längre). Att redogörelsen dessutom är nyanserad innebär att eleven redovisar flera olika perspektiv. En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv.

Värderar, utvärderar

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla omdömen Nyanserade omdömen Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras
För enkla omdömen räcker det inte med att eleven redovisar sitt tyckande, till exempel ”det blev bra” utan också här krävs återkoppling till arbetets förutsättningar. Däremot kopplar eleven inte till flera olika förutsättningar och ser inte saken ur olika perspektiv. För att motsvara kravet på det högsta betygssteget ska eleven dessutom ge förslag på hur arbetet kan förbättras och därigenom ytterligare resonera om sitt arbete och resultat.  En nyanserad omdöme i detta avseende ger eleven omdömen ur flera olika perspektiv och kopplar till olika förutsättningar, till exempel den avsedda planeringen, resursanvändningen och det slutliga resultatet.

Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag,

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade
En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade.  När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv.

Situationer

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Bekanta Bekanta/Nya Nya
En annan aspekt på kvaliteten i elevens kunskaper är i vilken situation eleven befinner sig och hur bekant situationen är. Bekanta situationer, till exempel i situationer som hon eller han är förtrogen med. Med situation avses inte bara rumslig situation utan också vilken typ av problem eleven ska lösa och vilka redskap och metoder eller procedurer eleven ska använda. Bekanta/nya är det kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för kräva att eleven ska kunna handla i nya situationer.

Komplexitet i situationer, uppgifter, problem, frågor osv.

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkla   Komplexa/ Avancerade
En enkel situation kan vara både bekant och ny, men det som förenar enkla situationer är att de kräver basala åtgärder eller att de inte kräver svåra vägval. För betyget C skrivs ingenting samt för betyget A används komplexa eller avancerade.

Utförande

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Med visst handlag, Med gott handlag Med mycket gott handlag
I fråga om handlaget krävs att eleven utför arbetet med visst handlag för betyget E, med gott handlag för betyget C samt med mycket gott handlag för betyget A. Det gäller alltså det sätt på vilket eleven hanterar till exempel verktyg och material.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Med viss säkerhet Med viss säkerhet Med säkerhet
Säkerheten i utförande betonar en lite vidare aspekt av utförandet. Det handlar inte bara om handlag utan även om med vilken säkerhet eleven väljer till exempel material eller procedurer. Progressionstabellen uttrycker säkerheten i utförandet på samma sätt för betygen E och C. I vissa enskilda uttryck är det alltså tillräckligt att ange progression i två steg eftersom det i kunskapskravet i sin helhet ändå går att se en tydlig progression i alla tre stegen.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
I samråd med handledare Efter samråd med handledare. Efter samråd med handledare
Handlednings begreppet markerar en ökad grad av självständighet. För betyget E krävs att eleven utför arbetet i samråd med handledare. Det innebär att eleven arbetar med kontinuerliga avstämningar med handledare, men behöver inte ha en handledare vid sin sida i alla moment. För betyget C och A krävs att eleven utför arbetet efter samråd med handledare. Det innebär att eleven tar egna initiativ och vet när hon eller han behöver stämma av med handledare innan arbetet utförs.
Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav
För att få en progression i alla tre betygsstegen finns ytterligare en variabel när det gäller handledningen. På E- och C-nivån finns meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. På A-nivån meningen: ”När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.”. Genom denna ytterligare variabel bedöms också elevens agerande när hon eller han samråder med handledare. Det handlar om att eleven i samrådssituationen reflekterar över den egna förmågan i förhållande till arbetsuppgiftens komplexitet och på vilket sätt hon eller han kan lösa uppgiften på bästa sätt. Det handlar också om att eleven i övrigt bedömer situationens krav, till exempel hur lagar och andra bestämmelser påverkar hur uppgiften ska lösas. För betyget E och C krävs att eleven bedömer med viss säkerhet och för betyget A med säkerhet. I begreppet handledare ingår både en lärare eller handledare på skolan och en handledare på en arbetsplats.

Resultat, kvalitet

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Tillfredsställande Tillfredsställande Gott/God
För resultatet och kvaliteten används också samma uttryck för både betyget E och betyget C, nämligen tillfredsställande, medan det för betyget A höjs till gott/god. Med tillfredsställande resultat eller kvalitet avses att resultatet precis uppfyller fastställda kvalitetskrav eller normer, eller att kvaliteten precis uppfyller krav på funktion eller i vissa fall krav på utseende

Kvantitet

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Någon/ Begränsade/Fåtal Några/Fåtal/Flera Flera/Omfattande/
Kunskapskraven kan även innehålla kvantitativa skillnader mellan betygsstegen. Ovan nämndes den kvantitativa dimensionen av översiktligt och utförligt. Andra kvantitativa uttryck i progressionstabellen är någon/några/flera, begränsade/omfattande samt fåtal/flera. Generellt gäller att det är kvalitativa skillnader av elevens kunnande som ska bedömas. I den kvantitativa aspekten finns också en kvalitativ aspekt, att eleven till exempel använder flera metoder visar på en högre kunskapsnivå än om hon eller han bara använder någon enstaka metod.

Dokumentation

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkel Noggrann Noggrann och utförlig
En dokumentation är enkel för att motsvara betyget E, noggrann för betyget C och noggrann och utförlig för betyget A. Enkla dokumentationer kännetecknas av att de ofta fångar endast delar av till exempel en arbetsprocess eller är så övergripande att de kan vara svåra att ta del av i efterhand. Noggranna dokumentationer fångar såväl delar som helheter och är därför i större utsträckning möjliga för andra att i efterhand ta del av och förstå. De två högsta betygsstegen skiljer sig kvantitativt från varandra, genom att utförlig är tillagt som krav för betyget A.

Fackspråk

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkelt/Enkel Noggrann Komplex/Avancerad
När det gäller fackspråk och riskbedömning återkommer begreppen enkel, nyanserad och välgrundad. För analys och tolkning återkommer enkel och komplex/avancerad.

Projektplan, synopsis, kampanj, planering, manus

Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Enkel Enkel/Genomarbetad Genomarbetad
När eleven tar fram en projektplan, en planering, en kampanj eller liknande krävs att den för betyget E är enkel, för betyget C enkel i vissa kurser eller genomarbetad i andra och för betyget A genomarbetad. I en enkel projektplan tar eleven visserligen upp de väsentliga delarna, som projektets förutsättningar, genomförande och utvärdering, men håller sig antingen lite för mycket på ytan eller förlorar sig för mycket i enstaka detaljer. En genomarbetad projektplan däremot tar upp de väsentliga delarna och är väl balanserad både i helhet och i detaljer. Den förutser även till viss del de svårigheter som kan uppstå och garderar sig mot dem. Här kan nivån för betyget C variera, liksom för bekanta eller nya situationer, och det är kursens karaktär och nivå som avgör. I vissa kurser är det för avancerat att redan för betyget C kräva att eleven gör till exempel en genomarbetad projektplan, medan det i andra kurser är en rimlig nivå.

Ämne- Företagsekonomi

Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation, redovisning och kalkylering. Ämnet omfattar även entreprenörskap, som inbegriper metoder och förhållningssätt för att kunna starta, driva och vidareutveckla verksamheter.

Kurser i ämnet

Företagsekonomi 1, 100 p

Företagsekonomi 1, 100 poäng

Kursen företagsekonomi 1 omfattar punkterna 1—4 och 6—7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Syfte

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bland annat hållbar utveckling.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning. Källa: Skolverket, Ämne- Företagsekonomi

Mål

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande.
  2. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
  3. Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.
  4. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
  5. Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat.
  6. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
  • Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.
  • Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.
  • Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut.
  • Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.
  • Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

Kunskapskrav

Bedömningstext Kunskapskrav

E

Kunskapskrav

C

Kunskapsrkrav

A

Du beskriver (…) företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Du diskuterar (…) sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Med hjälp av några exempel beskriver du (…) företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser. översiktligt f utförligt utförligt och nyanserat, samt utifrån politiska och samhällsekonomiska förutsättningar.
Du beskriver (…) olika funktioner i ett företag samt redogör (…) för hur man startar och driver ett företag. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat och hur de samordnas för att man ska nå uppställda mål, utförligt och nyanserat
Dessutom redogör du (…) för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
 översiktligt för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare använder du med (…) företagsekonomiska metoder. översiktligt, med viss säkerhet, enkla utförligt, viss säkerhet utförligt och nyanserat  väljer och,  säkerhet
Med hjälp av (…) modeller förklarar du företagsekonomiska företeelser och sammanhang. Du värderar med (…) omdömen modellernas användbarhet. enkla enkla nyanserade
Du upprättar (…)med handledare en (…) projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet. i samråd,  enkel efter samråd efter samråd, genomarbetad
Du tar eget ansvar samt genomför projektet (…) med handledare och med (…) resultat. i samråd,  tillfredsställande efter samråd  inom givna tidsramar, tillfredsställande efter samråd, inom givna tidsramar,  gott
Dessutom utvärderar du arbetsprocessen och resultatet med (…) omdömen. enkla  nyanserade nyanserade,  samt ger förslag på hur arbetsprocessen kan förbättras.
Du använder(…)med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. i samråd efter samråd efter samråd
När du samråder med handledare bedömer du (…) den egna förmågan och situationens krav. du med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet

Källa: Skolverket, Ämne-Företagsekonomi

Företagsekonomi 2, 100 p

Företagsekonomi 2, 100 poäng

Syfte

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bland annat hållbar utveckling.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning. Källa: Skolverket, Ämne- Företagsekonomi

Mål

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande.
  2. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
  3. Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.
  4. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
  5. Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.
  6. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
  • Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
  • Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion.
  • Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer.
  • Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.
  • Bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet.
  • Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet.

Kunskapskrav

Bedömningstext Kunskapskrav

E

Kunskapskrav

C

Kunskapskrav

A

Du beskriver (…) företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Du diskuterar (…) sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Med hjälp av några exempel beskriver du (…) företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat, samt utifrån politiska och samhällsekonomiska förutsättningar.
Du redogör (…) för innebörden av företagsekonomiska begrepp. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Vidare använder du  (…) företagsekonomiska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet väljer , med säkerhet
Med hjälp av (…) teorier och modeller förklarar du företagsekonomiska företeelser och sammanhang. Du värderar med (…)omdömmen teoriernas och modellernas användbarhet. enkla enkla komplexa,  nyanserade
Du formulerar (…) företagsekonomiska frågeställningar, samlar (…) med handledare in information från olika källor och gör en (…) bedömning av informationens trovärdighet. med viss säkerhet enkla,  i samråd, enkel viss säkerhet, efter samråd,  välgrundad med säkerhet komplexa, efter samråd, välgrundad och nyanserad
Du sammanställer informationen, för (…) resonemang och drar (…) slutsatser. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt,  välgrundade och nyanserade
Dessutom deltar du i samtal om andra företagsekonomiska frågeställningar och ger (…) argument för sina ståndpunkter. enkla  välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv och ger välgrundade och nyanserade
Du använder (…) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. i samråd efter samråd efter samråd
När du samråder med handledare bedömer du  (…)den egna förmågan och situationens krav. viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet

Källa: Skolverket, Ämne-Företagsekonomi

Marknadsföring, 100 p

Marknadsföring, 100 poäng

Syfte

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bland annat hållbar utveckling.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning. Källa: Skolverket, Ämne- Företagsekonomi

Mål

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
  2. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
  3. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
  4. Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.
  5. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
  • Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
  • Marknads- och omvärldsanalys. I samband med det behandlas metoder och analysverktyg för marknadsinformation.
  • Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
  • Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
  • Intern och extern marknadskommunikation.
  • Internationell marknadsföring.

Kunskapskrav

Bedömningstext Kunskapskrav

E

Kunskapskrav

C

Kunskapskrav

A

Du beskriver (…) marknadsföringens funktion i företaget med hjälp av några exempel. översiktligt utförligt  utförligt och nyanserat
Du diskuterar (…) sambandet mellan företagens marknadsföring och deras samhällsansvar. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Med hjälp av några exempel beskriver du (…) villkoren för företagens marknadsföring med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat  samt utifrån politiska och samhällsekonomiska förutsättningar
Du redogör (…) för innebörden av begrepp inom marknadsföring. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Vidare använder du (…) marknadsföringstekniska metoder. med viss säkerhet er. med viss säkerhet väljer. med säkerhet
Med hjälp av (…) teorier och modeller förklarar du företagsekonomiska företeelser och sammanhang knutna till marknadsföring. Du (…) enkla värderar med enkla omdömen teoriernas och modellernas användbarhet. komplexa
Du formulerar (…) frågeställningar inom marknadsföring, samlar (…) med handledare in information från olika källor och gör en (…) bedömning av informationens trovärdighet. med viss säkerhet enkla, i samråd, enkel med viss säkerhet, efter samråd,  välgrundad med säkerhet komplexa efter samråd, även mer avancerade, välgrundad och nyanserad
Du sammanställer informationen, för (…) resonemang och drar (…)slutsatser. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade
Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom marknadsföring och ger (…) argument för sina ståndpunkter. enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv ,  välgrundade och nyanserade
Du använder (…) med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. i samråd efter samråd efter samråd
När du samråder med handledare bedömer du (..) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet, efter samråd,  välgrundad med säkerhet

Källa: Skolverket, Ämne-Företagsekonomi

Redovisning 1, 100 p

Redovisning 1, 100 poäng

Kurskod: FÖRRED01

Kursen redovisning 1 omfattar punkterna 2, 4—5 och 7 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 4. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Syfte

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bland annat hållbar utveckling.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning. Källa: Skolverket, Ämne- Företagsekonomi

Mål

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
  2. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
  3. Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.
  4. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Innehåll

  • Olika typer av företag och företagsformer.
  • Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens redovisning.
  • Grundläggande företagsekonomiska begrepp med särskild betoning på redovisning.
  • Budgeteringens syfte, innehåll och utformning.
  • Vanligt förekommande affärshändelser med tillhörande verifikationer samt registrering av affärshändelser med hjälp av kontoplan och adekvat teknik.
  • Bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet.
  • Ekonomiska rapporter och blanketter, till exempel företags årsredovisning och momsdeklaration.
  • Datorbaserat redovisningssystem. I samband med det behandlas säkerhets- och kontrollfrågor förknippade med databehandling.

Kunskapskrav

Bedömningstext Kunskapskrav

E

Kunskapskrav

C

Kunskapskrav

A

Du beskriver (…) redovisningens och revisionens funktion i företaget med hjälp av några exempel. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Du diskuterar (…) sambandet mellan företagens redovisning och deras samhällsansvar. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dessutom redogör du (…) för grundläggande lagar och andra bestämmelser som påverkar utformningen av företagens redovisning.  översiktligt utförligt utförligt och nyanserat  I redogörelsen reflekterar eleven över lagarnas och bestämmelsernas syfte och effekter.
Du redogör (…) för innebörden av begrepp inom redovisning. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Vidare använder du (…) redovisningstekniska metoder. med viss säkerhet enkla med viss säkerhet  väljer och, med säkerhet
Du formulerar (…) frågeställningar inom redovisning, samlar (…) med handledare in information från olika källor och gör en (…)bedömning av informationens trovärdighet. med viss säkerhet, i samråd , enkel med viss säkerhet, efter samråd, välgrundad med säkerhet, efter samråd, även mer avancerade, välgrundad och nyanserad
Du sammanställer informationen, för (…) resonemang och drar (…) slutsatser. enkla välgrundade på ett strukturerat sätt, välgrundade och nyanserade
Dessutom deltar du i samtal om andra frågeställningar inom redovisning samt ger (…) argument för sina ståndpunkter. enkla välgrundade diskuterar dem ur olika perspektiv,  välgrundade och nyanserade
Du använder(…)  med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. i samråd efter samråd efter samråd
När du samråder med handledare bedömer du (…) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet

Källa: Skolverket, Ämne-Företagsekonomi

Redovisning 2, 100 p

Toggle text goes here.

Ledarskap och organisation, 100 p

Ämne – Ledarskap och organisation

Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier och modeller från dessa områden behandlar ämnet frågor om ledarskap och organisation i olika typer av verksamheter och ur såväl ekonomiska som sociala och etiska aspekter

Ledarskap och organisation, 100 poäng

Syfte

Undervisningen i ämnet ledarskap och organisation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om individers och gruppers sätt att fungera i en organiserad verksamhet. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om grupprocesser och konflikthantering. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar förståelse av ledarskapets roll och villkor samt tillit till sin egen ledarskapsförmåga.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika organisationsformer och förståelse av deras betydelse för att uppnå en fungerande verksamhet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur förändringar i omvärlden kan leda till förändringar i organisationen. Den ska också ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av hur värderingar skapar en organisationskultur och hur denna kultur i sin tur påverkar verksamheten.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kritisk medvetenhet genom att undersöka och diskutera frågeställningar inom ledarskap och organisation samt kritiskt granska och reflektera över nyheter och tendenser inom området. Genom fältstudier och autentiska exempel ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur ledarskap och organisation fungerar i praktiken.

Mål

Undervisningen i ämnet ledarskap och organisation ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om begrepp, teorier och modeller inom området ledarskap och organisation samt förmåga  att använda dessa.
  2. Kunskaper om hur individer och grupper fungerar samt om kommunikation, samverkan, konflikthantering och motivation inom en målstyrd verksamhet.
  3. Kunskaper om olika former av ledarskap.
  4. Kunskaper om olika organisationsformer och deras användbarhet i olika sammanhang.
  5. Kunskaper om hur organisationskulturer bildas och deras inverkan på ledarskap, medarbetare och resultat inom en verksamhet.
  6. Förmåga att identifiera och diskutera frågor om ledarskap och organisation ur olika synvinklar.
  7. Förmåga att leda och organisera en verksamhet.

Innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur individer och grupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar.
  • Grupprocesser, grupputveckling och konflikthantering.
  • Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet.
  • Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser.
  • Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär.
  • Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
  • Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus.

[/tab]

Kunskapskrav

Bedömningstext Kunskapskrav

E

Kunskapskrav

C

Kunskapskrav

A

Du  redogör (…) för innebörden av begrepp inom ledarskap och organisation. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Med hjälp av teorier och modeller förklarar du (…) olika företeelser och sammanhang. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dessutom för du (…) resonemang om teoriernas och modellernas användbarhet. enkla välgrundade välgrundade och nyanserade
Du redogör (…) för hur individer och grupper fungerar inom en organiserad verksamhet. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Du redogör också (…) för former för kommunikation och samverkan samt metoder som kan användas vid konflikthantering och för att skapa motivation. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dessutom värderar eleven med (…) omdömen de olika formerna och metoderna. enkla enkla nyanserade
Du beskriver (…) olika ledarskapsformer och för (…) resonemang om vilken betydelse ledarskapsformen har för en verksamhet. översiktligt, enkla utförligt, välgrundande utförligt och nyanserat, välgrundade och nyanserade
Du  beskriver också (…) olika organisationsformer och för (…) resonemang om deras användbarhet. översiktligt, enkla utförligt, välgrundande utförligt och nyanserat, välgrundade och nyanserade
Dessutom redogör du (…) för hur organisationskulturer uppstår och för (…) resonemang om nisationskulturens påverkan på ledarskap, medarbetare och resultat inom en verksamhet. översiktligt, enkla utförligt, välgrundande utförligt och nyanserat, välgrundade och nyanserade
Du identifierar och formulerar (…) frågeställningar inom ledarskap och organisation samt för (…) resonemang om dem. enkla välgrundade komplexa, välgrundade och nyanserade
Du använder (…) med handledare relevanta metoder för att leda och organisera en verksamhet i bekanta situationer. i samråd efter samråd efter samråd
När du samråder med handledare bedömer du med (…) den egna förmågan och situationens krav. viss säkerhet viss säkerhet  säkerhet

Källa: Skolverket, Ämne-Ledarskap och organisation

Entreprenörskap och företagande, 100 p

Entreprenörskap och företagande, 100 poäng

Syfte

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bland annat hållbar utveckling.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning. Källa: Skolverket, Ämne- Företagsekonomi

Mål

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    1. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
    2. Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.
    3. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
    4. Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat.

Innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse.
  • Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
  • Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med det användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Finansieringsfrågor.
  • Affärsmässig presentationsteknik i marknadsföringssyfte anpassad till mottagare och situation.
  • Försäljningsteknik och argumentation.
  • Företagsekonomiska begrepp och metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och redovisning.
  • Mötesteknik i olika sammanhang och med olika syften samt dokumentation. I samband med det behandlas olika metoder för att lösa problem och fatta beslut.
  • Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering.
  • Utvärdering av det fiktiva företagets verksamhet med uppföljning av ekonomiskt resultat. I samband med det utvärdering av gruppens eller den egna arbetsprocessen.

Kunskapskrav

Bedömningstext Kunskapskrav

E

Kunskapskrav

C

Kunskapskrav

A

Du redogör (…) för enklare avtal, lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet samt (…) för hur idéer och produkter skyddas genom lagstiftning. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dessutom redogör du (…) för vad man bör tänka på när man startar ett företag. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Du upprättar (…) med handledare en (…) affärsplan. i samråd, enkel efter samråd, enkel efter, genomarbetad samt reviderar vid behov planen under arbetets gång.
Dessutom presenterar du (…) ditt företag affärsmässigt i marknadsföringssyfte och anpassar presentationen till mottagare och situation. Du använder även(…) försäljningsteknik och argumentation som är anpassad till produkten, mottagare och situation. viss säkerhet viss säkerhet med säkerhet
Du tar ansvar för och genomför (…)med handledare arbetet på ett (…) sätt enligt affärsplanen. i samråd, tillfredsställande efter samråd,  tillfredsställande efter samråd,  gott
I arbetet följer du med (…) rutiner för företagets administration, dokumentation, kommunikation och samarbeten. viss säkerhet viss säkerhet säkerhet
Dessutom identifierar och löser du (…) med handledare problem som uppstår.  i samråd efter samråd efter samråd
Du för (…) resonemang om hur en grupprocess fungerar, vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess och hur konflikter kan lösas. enkla välgrundade välgrundade och nyanserade
Vidare redogör du (..) för vilken betydelse nätverk har inom olika företag. översiktligt identifierar du nätverk för företaget, samt utförligt identifierar du nätverk för företaget, skapar och samverkar i dessa, samt utförligt
Du utvärderar med (…) omdömen företagets verksamhet samt gör en ekonomisk uppföljning. enkla nyanserade nyanserade, ger förslag på hur verksamheten kan förbättras
Dessutom utvärderar du med (…) omdömen gruppens eller sin egen arbetsprocess. enkla nyanserade nyanserade, ger förslag på hur verksamheten kan förbättras
Du använder med (…) relevanta företagsekonomiska begrepp och metoder för företagets arbetsområde. viss säkerhet viss säkerhet med säkerhet
När du samråder med handledare bedömer du med (…) den egna förmågan och situationens krav. viss säkerhet viss säkerhet med säkerhet

Källa: Skolverket, Ämne-Företagsekonomi

Entreprenörskap, 100 p

Ämne – Entreprenörskap

Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från dessa områden behandlar ämnet företagsamhet i sociala, vetenskapliga, kulturella eller ekonomiska sammanhang.

Entreprenörskap, 100 poäng

Syfte

Undervisningen i ämnet entreprenörskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i metoder för att driva projekt, dvs. hur man sätter igång, utformar och genomför målinriktade processer. Den ska också leda till att eleverna utvecklar förståelse av entreprenörskapets betydelse för samhällsutvecklingen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga resurser samt stimulera deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta idéer i praktisk verksamhet.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om projekts ekonomi eller i att starta och driva företag och genom det även utveckla kunskaper i företagsekonomi. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur människor samarbetar, kommunicerar och löser problem för att nå bestämda mål inom ett sammanhang.

Undervisningen i entreprenörskap ska bedrivas i projektform med innehåll från andra ämnesområden. Med utgångspunkt i elevernas idéer och arbetsprocess ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar både teoretiska och praktiska kunskaper. I samband med arbetsprocessen ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta målinriktat, lösa problem, ta eget ansvar och samarbeta med andra. Eleverna ska även ges möjlighet att reflektera över sina erfarenheter för att dra lärdom av dem.

Mål

Tab 2 text goes here.

Innehåll

Undervisningen i ämnet entreprenörskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förståelse av vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
  2. Förmåga att omvandla idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter för att starta ett projekt eller fiktivt företag.
  3. Förmåga att genomföra ett projekt eller driva ett fiktivt företag.
  4. Förmåga att avsluta och utvärdera ett projekt eller fiktivt företag.
  5. Kunskaper om hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser.
  6. Förmåga att använda företagsekonomiska metoder.

Kunskaspskrav

Bedömningstext Kunskapskrav

E

Kunskapskrav

C

Kunskapskrav

A

Du redogör (…) med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dessutom diskuterar du (…) sambandet mellan entreprenörskap och samhällsutveckling. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Du upprättar (…) med handledare en (…) projektplan. i samråd,  enkel efter samråd, enkel efter samråd, genomarbetad,  samt reviderar vid behov planen under arbetets gång.
Du tar ansvar för och genomför (…) med handledare projektet på ett (…) sätt enligt planen. i samråd,  tillfredsställande efter samråd, tillfredsställande efter samråd,  gott
I arbetet följer du med  (…) utiner för projektets administration, dokumentation, kommunikation och samarbeten. viss säkerhet  viss säkerhet säkerhet
Dessutom identifierar och löser du (…)med handledare problem som uppstår i projektet i samråd efter samråd efter samråd
Du för (…) resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess. enkla välgrundade välgrundade och nyanserade
Vidare redogör du (…) för vilken betydelse nätverk har inom olika projekt. översiktligt Du identifierar  nätverk för projektet samt,  utförligt identifierar du nätverk för projektet, skapar och samverkar i dessa, samt utförligt och nyanserat
Du marknadsför och presenterar (…) sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen till syfte, mottagare och situation. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet
Du utvärderar med (…) omdömen arbetsprocessen och resultatet i en projektutvärdering. enkla enkla nyanserade  samt ger förslag på hur arbetsprocessen kan förbättras.
Du beskriver (…) hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser.  översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Du upprättar (…) ekonomiska planer samt genomför enkla beräkningar och enkla ekonomiska uppföljningar. med viss säkerhet med viss säkerhet,  och strukturerade med säkerhet, och strukturerade. Dessutom värderar du de ekonomiska resultaten med nyanserade omdömen.
När du  samråder med handledare bedömer du (…) den egna förmågan och situationens krav. med viss säkerhet med viss säkerhet med säkerhet

Källa: Skolverket, Ämne-Ledarskap och organisation